Det är allsång och tango, en hemsnickrad bil och blinkningar till hemmapubliken om snåla Björköbor och opålitligt folk från norra Väddö.
Det har gått tio år sedan Björkö teater drog igång sin första uppsättning. De senaste åren har teatern gjort lite större föreställningar tillsammans med Kultursparken, men den här gången är det en uppsättning i mindre format, med fem skådespelare på scenen.
LÄS MER: Läs en intervju inför premiären på Björköbjörnen
Det är en väl samspelt ensemble, där Åsa Piponius är bestämd och vältajmad i rollen som änkan, medan Lasse Karlsson laddar sin affärsman med starka känslor.
Runt dem finns Lena Gidlöfs barska och jordnära hembiträde och Lennart Franssons bekymrade gårdskarl. Då och då dyker också Robert Sjöblom upp som svårstyrd chaufför.
Björköbjörnen är en uppsättning, där Tjechovs pjäs knådats om och kompletterats med stora doser musik och en spontan och handfast publikkontakt, som ibland spinner i väg ordentligt längs överraskande vägar.
Det är ett drag som fungerar bra tack vare närheten till publiken, som hänger med i svängarna. Det finns en spelglädje och generositet som smittar av sig och slätar över det som haltar lite i uppsättningen, som ger sig ut på turné i sommar.
Ensemblen sjunger om teater som hälsokur. Visst är det så. Det är inte svårt att må bra efter en kväll med Björköbjörn